Ännu en sådan här dag - 10 Maj 2009
Jag vaknade och mådde bara så mycket bättre än när jag gick och la mig :-)
Sov tills jag vaknade, inten klocka ingen katt. Vilket inte var så länge.
Halv åtta åkte benen över sängkanten och vid åtta diskade jag och satt in disk.
Grabbsen skulle hämta mig och de sa de kom in, jag har nog aldrig känt att min panikångest infunnit sig så fort. Det kändes som om någon slog mig hårt hårt i bröstet och skallen höll på att explodera. Det ända jag tänkte var "skynda ut för helvete"
Tur för mig att katterna precis fått mat. Så det var bara att sno åt sig vad jag skulle ha med mig och ut genom dörren. Jag hade tappat upp ett bad men det fick vänta. Skyndade mig in igen oc tömde badet så ingen av katterna skulle hamna där i och inte kunna ta sig upp. Det har hänt men då var jag hemma...
Ut genom ytterdörren och precis när jag skulle öppna dörren till porten mötte jag grabbarna grus. Tur det drä.
De får gärna hälsa på men hemma hos mig är där så rörigt just nu att jag inte trivs själv här och att ha några vänner här då, NEJ TACK. Hade de kommit in och set bombnedslaget hade jag skämts ihjäl. Liksom inte likt mig att ha det så. Skulle fixa och sånt här hemma förra helgen men då var jag ju dålig och låg pall.
Men men Johannes sa jag var tramsig. Han e dum ;-) men det kan han få vara han menar inget illa. Det vet jag.
Men men skit med det det ska bli ordning igen, ska bara skaffa fram lite ork :-(
Känner jag börjar komma lite till det där stadiget igen då min kropp är slut och det ända jag gör när jag e fri är att sova för att orka jobba. Varför är jag inte som ca en miljon svenskar, bara sitta på röven och få pengar ändån? Det verkar ju vara skönt.. Tror visserligen inte jag klarat det, jag tycker nämligen om att göra rätt för mig! Men men...
Nu ska jag fortsätta här. Typiskt så kom Simba och vill kela. Får kela lite innan jag sätter igång igen.
Kramkalas
Sov tills jag vaknade, inten klocka ingen katt. Vilket inte var så länge.
Halv åtta åkte benen över sängkanten och vid åtta diskade jag och satt in disk.
Grabbsen skulle hämta mig och de sa de kom in, jag har nog aldrig känt att min panikångest infunnit sig så fort. Det kändes som om någon slog mig hårt hårt i bröstet och skallen höll på att explodera. Det ända jag tänkte var "skynda ut för helvete"
Tur för mig att katterna precis fått mat. Så det var bara att sno åt sig vad jag skulle ha med mig och ut genom dörren. Jag hade tappat upp ett bad men det fick vänta. Skyndade mig in igen oc tömde badet så ingen av katterna skulle hamna där i och inte kunna ta sig upp. Det har hänt men då var jag hemma...
Ut genom ytterdörren och precis när jag skulle öppna dörren till porten mötte jag grabbarna grus. Tur det drä.
De får gärna hälsa på men hemma hos mig är där så rörigt just nu att jag inte trivs själv här och att ha några vänner här då, NEJ TACK. Hade de kommit in och set bombnedslaget hade jag skämts ihjäl. Liksom inte likt mig att ha det så. Skulle fixa och sånt här hemma förra helgen men då var jag ju dålig och låg pall.
Men men Johannes sa jag var tramsig. Han e dum ;-) men det kan han få vara han menar inget illa. Det vet jag.
Men men skit med det det ska bli ordning igen, ska bara skaffa fram lite ork :-(
Känner jag börjar komma lite till det där stadiget igen då min kropp är slut och det ända jag gör när jag e fri är att sova för att orka jobba. Varför är jag inte som ca en miljon svenskar, bara sitta på röven och få pengar ändån? Det verkar ju vara skönt.. Tror visserligen inte jag klarat det, jag tycker nämligen om att göra rätt för mig! Men men...
Nu ska jag fortsätta här. Typiskt så kom Simba och vill kela. Får kela lite innan jag sätter igång igen.
Kramkalas
Kommentarer
Trackback
